Polisen har nu vänt sig till Karolinska för att få ut ett DNA-prov från en död man som kan komma att testas i Catherine Da Costa-fallet. Jag förmodar att det handlar om slaktaren som tidigare mördat två personer och dessutom styckat en kvinna. Och jag har läst någonstans att hon var styckad på samma sätt och att även hennes huvud saknades också, men det är jag alltså inte hundra på. Brottet preskriberas den 18 Juli så dom får nog ta och rappa på lite nu om dom ska lösa det här. Jag har läst en del om det här fallet tidigare och jag tror inte att allmänläkaren och obducenten är skyldig, det känns som att det är lite Quick-varning över hela grejen faktiskt.
Tänk om de båda läkarna faktiskt är helt oskyldiga? På senare år så är det ju några som börjat granska det här och upptäckt att det precis som i Quick-fallen inte finns ett dugg bevisning, utan det är antaganden , skumma vittnesmål och mediadrev som styrt. Läkarna blev inte dömda för något, ändå har de varit skyldiga i såväl media som i allmänhetens ögon. Som jag fattat det hela så stod det i domskälet att det var överbevisat att de styckat kroppen, men preskriptionstiden hade gått ut och de kunde därför inte dömas för det. På grund av domskälet så drogs deras läkarlegitimationer in av socialstyrelsen. Eftersom ett domskäl inte kan överklagas då det bara är ett resonemang inför domslutet, så hade de ingen möjlighet att få upprättelse genom en överklagan.
Anklagelserna mot läkarna är byggd på ett vittnesmål från Teet´s fd fru som påstår att dottern som då var 1 år och fem månader bevittnat hela styckningen. Bara det låter orimligt att hon skulle ha ett sånt minne från så tidig ålder. Ett annat vittnesmål är från fotohandlarparet som påstod att de och deras personal framkallat foton som någon av de åtalade lämnat in, och som skulle ha bestått av en styckad kvinnokropp. Fotohandlarfrun berättade också hur knäckt personalen varit av bilderna, men personalen har inget minne av några sådana bilder. Sen var det obducenten Jovan Rajs som ändrade sitt utlåtande allteftersom det passade polisens utredning.
Jag rekommenderar den intresserade att läsa på Per Lindebergs webplats för mer information. Det är även Per som skrev boken ”Döden är en man” .
Läs även andra bloggares åsikter om Catherine Da Costa, Jovan Rajs, Obducenten, Allmänläkaren, Styckmord, Vittnen, Per Lindeberg, Döden är en man
3 kommentarer
Kommentarer RSS TrackBack Identifier URI
Kommentera
Den som har skrivit inlägget kan ju inte ens hålla reda på personerna, står så här,
teets före detta fru, vittnesmål från henne, helt galet, hon är ju död
att inte DNA fanns på handduken friar inte läkarna och att slaktarens DNA inte får lämnas ut det har ingen som hellst betydelse eftersom han naturligtvis inte har med mordet att göra, hur lättlurade är folk egentligen, hur kan dom tro att det som står i Lindebergs bok är sant, han framställer ju obducenten som ett helgon och svärtar ner motståndsidan, hur mycket pengar har Per Lindeberg fått egentligen under bordet, bra fråga! naturligtvis har obducenten instruerat Per Lindeberg vad han ska skriva, dom träffades ju på ett Café på Odengatan – lite väl bögigt kan tyckas
Lars: Hon var väl inte död när hon vittnade förmodar jag. Nej självklart så säger det väl inte hela sanningen att läkarnas DNA inte fanns på handduken, men om slaktarens DNA fanns där så kanske det är ännu ett indicium som är talande för att läkarna inte hade med detta att göra? Du tycks ju veta precs hur allt gått till, och vad som är sanning och lögn, så du får gärna berätta om hur det egentligen är