Djurplågeri

I dag läser jag om gässen som plockas levande för att vi ska kunna ha varma duntäcken,kuddar och jackor. Då ska jag be att få betacka mig för gåsdunsprodukter hädanefter, åtminstone tills jag får bevisat att dunen inte är plockade på levande gäss. Vad jag funderar är vad man ska vara för slags människa för att klara av att ha ett arbete som dunplockare?Hur känns det när man står där och rycker dunen från dom skrikande gässen. Hur känns det när dom får stora öppna sår efter att man gjort sitt jobb. En gås kan få uppleva denna enorma smärta upp till fyra gånger under sin livstid. Vill jag ha ett duntäcke om jag vet att 75 gäss behövt genomlida den tortyren för att få till mitt täcke? Nej, inte en chans, då fryser jag hellre.

Jag har tänkt på det här med djurplågare efter att jag skrev om den stackars hunden Lucy. Om man som människa inte har några problem att tortera och plåga djur, plågar man med samma lätthet människor då också? I vissa länder ser man ju inte djur på samma sätt som oss, men dom måste ju ändå se att det är levande varelser som plågas? Det finns vissa grupper som kämpar hårt för att djur världen över ska få det bättre, men det är alldeles för få. Det är dags att vi alla, om vi vill kalla oss civiliserade, tar ett större ansvar för vad djuren får genomlida för att tillfredsställa våra önskningar om olika produkter. Det är faktiskt vi köpare som har makten, vi måste bara se till att vara mer noggran i våra urval. Djurplågarna ska inte få sälja ett skit, dom ska lära sig att om dom behandlar djuren bra så får dom köpare av sina produkter, inte annars. Jag har inte varit bra på att kontrollera själv, men från och med nu ska jag göra det, och gör det ni andra också, någonstans måste man börja.

8 kommentarer

Kommentarer RSS TrackBack Identifier URI